Begravning
Kategori: Allmänt
Sång, dans, musik och mat har fyllt mina dagar på begravningen. I Ghana sker begravningen ofta några månader efter personens bortgång för att familjen ska han möjlighet att samla ihop pengarna som behövs. Personen som vi begravde idag har legat i en frys i 3 månader och jag måste säga att han såg förvånansvärt bra ut för att ha varit fryst. Jag har inte sett en död person tidigare så det var något som jag var lite nervös inför, men allt var fint ordnat han låg där i kostym och såg ut att sova, lite stelare och lite gråare än vanligt. Inte alls så läskigt som jag trodde att det skulle vara men jag ville inte stanna inne i rummet längre än nödvändigt.
Begravningen håller på i tre dagar fredag, lördag och söndag. Vi har hjälpt till lite med förberedelser med maten men mest varit med och sett hur det går till. Matlagningen var enorm så vi har fått se dem göra banku, kinke, lightsoup, black pepper m.m. Har lärt mig hur man lindar kinke i palmblad och hur man bankar fofo, men det visste jag sedan innan. Har ätit så mycket olika saker nu, min favorit är banku med blackpepper. Såsen har torkad fisk i sig och är salt det gillar jag. När jag frågade dem hur många som de lagade mat för svarade de ca 300 personer.
På lördagen så var vi hos Johns släkt och umgicks med hans familj. Det är Johns systers man som hade gått bort. Vi satt och åt och pratade det var bra stämning och alla hade det trevligt. På morgonen var vi och tittade på den döde och vid tolv var det dags för att lägga kistan i jorden. Vi gick alla i ett långt tåg och kistan guppade uppe på några mäns axlar, med oss i tåget gick trummor och en trumpet och spelade.
Begravningen håller på i tre dagar fredag, lördag och söndag. Vi har hjälpt till lite med förberedelser med maten men mest varit med och sett hur det går till. Matlagningen var enorm så vi har fått se dem göra banku, kinke, lightsoup, black pepper m.m. Har lärt mig hur man lindar kinke i palmblad och hur man bankar fofo, men det visste jag sedan innan. Har ätit så mycket olika saker nu, min favorit är banku med blackpepper. Såsen har torkad fisk i sig och är salt det gillar jag. När jag frågade dem hur många som de lagade mat för svarade de ca 300 personer.
På lördagen så var vi hos Johns släkt och umgicks med hans familj. Det är Johns systers man som hade gått bort. Vi satt och åt och pratade det var bra stämning och alla hade det trevligt. På morgonen var vi och tittade på den döde och vid tolv var det dags för att lägga kistan i jorden. Vi gick alla i ett långt tåg och kistan guppade uppe på några mäns axlar, med oss i tåget gick trummor och en trumpet och spelade.
Väl framme vid graven blev många ledsna och tårar rann, jag kände att jag ville inte vara i vägen så vi lämnade graven, jag ville inte vara respektlös, vi drar redan till oss mycket uppmärksamhet som det är. De sjöng sånger och läste bibelverser, det kändes väldigt intimt och jag som har svårt att se människor gråta började nästa gråta själv. Efter att vi gått så fortsätter de att be och sjunga och sedan så täcker de kistan och sätter blommor på graven. Från klockan 3 så hölls det en samlad ceremoni där man kan gå och hälsa på alla familjemedlemmar till den döde och ge pengar för att hjälpa till med begravningen.
Partytält hade ställts i en kvadrat med en stor öppen yta i mitten med bild på den avlidne och dekorationer. Det spelas musik och hålls tal. Det var trevligt att vara där för att det var mycket folk och musik. Jag dansade i mitten och det var en upplevelse, rytmerna i musiken är härlig och de andra dansarna var väldigt uppmuntrande så jag kände mig aldrig dum. Så nu kan jag säga att jag har dansat på en afrikans begravning och varit den enda vita på dansgolvet.
Runt om i stan var det spontana tåg med sång och dans. Jag gillar sättet som de håller begravningar på här, de firar den bortgångnes liv mer än vad de fokuserar på döden. Det tycker jag är fint! Vad är bättre än att kunna dansa för att hedra minnet av en kär person. Det sätts upp posters med bild och ålder på den avlidne så att alla i byn ska veta om bortgången. Jag har även sett att vissa får en broschyr med brev från släktingar som hedrar personen och bilder på barn, barnbarn m.m. I slutet skrivs psalmerna ut som jag antar ska sjungas vid graven eller i kyrkan.
Söndag morgon började fint med att det inte fanns varken vatten eller el. Jag känner mig inte helt på topp, lite illamående och magproblem. Vi åt så mycket olika saker på lördagen så det måste vara det som sitter i. Maten är inte kylskåp så det är lite riskabelt för magen, men så är det med all mat här.
Kyrkan är det som jag sett fram emot minst under begravningen. Gudstjänsterna är så långa när man inte fattar så mycket. Sist jag var i kyrkan fick jag sitta där 3 timmar, ville bara att det skulle ta slut. Sedan är jag inte så religiös av mig så jag känner mig ganska obekväm i kyrkliga situationer, speciellt när alla är så troende här. Gudstjänsten är som vanligt men är baserar på personen som dött, så de ber för dennes frid och att Gud ska ta hand om själen. Vi var i en katolsk-förgrenad kyrka så de kastade heligt vatten på den dödes släkt. Vi var inte med på hela gudstjänsten. Så det var den begravningen det.
Partytält hade ställts i en kvadrat med en stor öppen yta i mitten med bild på den avlidne och dekorationer. Det spelas musik och hålls tal. Det var trevligt att vara där för att det var mycket folk och musik. Jag dansade i mitten och det var en upplevelse, rytmerna i musiken är härlig och de andra dansarna var väldigt uppmuntrande så jag kände mig aldrig dum. Så nu kan jag säga att jag har dansat på en afrikans begravning och varit den enda vita på dansgolvet.
Runt om i stan var det spontana tåg med sång och dans. Jag gillar sättet som de håller begravningar på här, de firar den bortgångnes liv mer än vad de fokuserar på döden. Det tycker jag är fint! Vad är bättre än att kunna dansa för att hedra minnet av en kär person. Det sätts upp posters med bild och ålder på den avlidne så att alla i byn ska veta om bortgången. Jag har även sett att vissa får en broschyr med brev från släktingar som hedrar personen och bilder på barn, barnbarn m.m. I slutet skrivs psalmerna ut som jag antar ska sjungas vid graven eller i kyrkan.
Söndag morgon började fint med att det inte fanns varken vatten eller el. Jag känner mig inte helt på topp, lite illamående och magproblem. Vi åt så mycket olika saker på lördagen så det måste vara det som sitter i. Maten är inte kylskåp så det är lite riskabelt för magen, men så är det med all mat här.
Kyrkan är det som jag sett fram emot minst under begravningen. Gudstjänsterna är så långa när man inte fattar så mycket. Sist jag var i kyrkan fick jag sitta där 3 timmar, ville bara att det skulle ta slut. Sedan är jag inte så religiös av mig så jag känner mig ganska obekväm i kyrkliga situationer, speciellt när alla är så troende här. Gudstjänsten är som vanligt men är baserar på personen som dött, så de ber för dennes frid och att Gud ska ta hand om själen. Vi var i en katolsk-förgrenad kyrka så de kastade heligt vatten på den dödes släkt. Vi var inte med på hela gudstjänsten. Så det var den begravningen det.
