juliaiafrika.blogg.se

Känslan som sprider sig i kroppen när min hand stryker över barnens små kinder, skratten som kittlar i magen när gungan svingas högt. Dessa små underverk är alla en del av vad som gör livet rikt, i en värld som tyvärr styrs av pengar och materiella ting.  Jag har nu fått en inblick i vad det innebär att vara lycklig. Den kvällen när vi susade fram på röda vägar kändes mitt hjärta lätt som en fjäder. De människor som jag har träffat har verkligen gett mig perspektiv på mitt liv och hur många triviala saker som tar upp allt för mycket av min uppmärksamhet och energi.

Sittandes med minstingen mot mitt bröst, känna hans kroppsvärme och små andetag väcker känslor av maktlöshet och frustration. Hur ska jag kunna hjälpa honom att växa upp till en stabil och trygg människa när många saker går emot dessa barn redan tidigt i livet. Men jag känner också en vilja som pirrar i hela kroppen att jag ska göra vad jag kan för dessa barn, nu finns jag i deras liv och jag tänker inte försvinna som många tidigare har gjort.

Genom att åka som volontär jag fått en ovärderlig inblick i att jag faktiskt kan hjälpa mina medmänniskor. Jag kan inte göra allt, men alltid något. Barnen kom in som en stormvind av dans, glädje och en glöd i ögonen som jag aldrig har sett innan. Jag sitter här och tårarna bara rinner ut för mina kinder, inte för att jag är ledsen utan för att mitt hjärta håller på att svämma över av känslor av tacksamhet. En del av mitt hjärta kommer alltid finnas kvar i den lilla byn ute på Ghanas landsbygd. Där skratten klingar högt över plåttaken och människorna har så mycket trots att de har så lite.  

You can´t change the world. You can change someone´s world